Bloggar på balkongen.

Solen skiner och självklart har jag parkerat rumpan på balkongen med en kopp kaffe.
Jag har semester och vill inte ens tänka på att jag bara har ynka två veckor kvar, förstår inte var tiden försvinner? Höll just på att skriva att jag knappt gjort något speciellt under semestern, men när jag tänkte efter så kom jag ju på massor. Det är nog bara just i denna tristess det blir så...

Allt började med att jag fick semester 1juli och den startade perfekt med Boden Alive. På dagen var vi först ut med båten i klubbviken, badade och solade, gick runt hela ön och brände sönder hela överkroppen. På kvällen då folket började rulla in för förfest hos oss så satt jag som en röd tomat och kved för att jag var så kokhet och öm, men efter några kalla alkoholhaltiga drycker gick det över och helgen blev minst lika bra som alla andra tidigare år vid Boden Alive.

Många dagar har också spenderats i stugan med vattenskoter, bad, grillning, och några åk på bananbåten. Där ute har jag också spenderat mycket tid med min älskade kusin och hennes dotter Alva, och tur är väl det när hon tillomed kan mitt namn. Det är så kul att ett litet busfrö i hennes ålder sätter en på minnet. Man känner sig så betydelsefull på något sätt.

För någon vecka sen tog vi också vårat pick och pack och bilade ner till Sundsvall. Var nere hos svärföräldrarna i en veckas tid och bara njöt av sol, bad, god mat, mysiga sommarkvällar och härliga människor. Hann även med lite shopping och karln köpte cross och kom hem lyckligare än nånsin.

I söndags var vi till min gammelfarmor som fyllde 91år och åt tårta och tog en kaffekopp. Alltid lika trevligt att träffa henne. Gamla människor faschineras jag så av. Tänk så mycket dom varit med om, så mycket minnen dom bär på och hur mycket som har förändrats sen dom var små. Helt otroligt hur dom orkat med. Undra hur världen ser ut när jag är 91år gammal, om jag nu blir så gammal :P

Nåja, lite skrivet om sommaren iallafall.
Jobbet kallar som sagt om två veckor och det känns väl inte direkt som ett "jippie". Helst av allt hade jag velat sitta i skolbänken från och med i höst, men har man inte fått fingrarna ur arslet under våren så får man ju skylla sig själv. Jag har iallafall kommit fram till att jag ska ta tag i det här och att jag nästa år vid den här tiden ska veta vad "jag ska bli när jag blir stor".

Nu ska jag försöka bättra på brännan.
Bilder från i sommar kommer en annan dag!





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0