Bättre sent än aldrig.
Som vanligt är jag väldigt dålig på att uppdatera, kanske är jag ingen riktig bloggare trots allt. Men det har ni nog redan förstått!
Precis tagit sista promenaden med Diezel, som just nu ligger nedanför mina fötter och tuggar på sitt älskade ben medans den andra grabben sitter på ena ändan av soffan och spelar tv-spel.
Och apropå soffa så fick vi den betydligt snabbare än vad vi hade räknat med, riktigt skönt. Och fin är den, vi är riktigt nöjda.
Imorgon är jag ledig och på tisdag med, känns riktigt skönt med långhelg. I helgen var vi i stugan och påta på med mamma och pappa, det blir så fint där nu. Är så skönt att vara där för man är som ute hela dagen, som igår.. var ute hela dagen och halv sju tittade vi på klockan och insåg att det var dags för middag. Men fyyy så kallt det blåste igår alltså, var nästan så man ville ta på sig skoterskorna och skoterjackan. Men jag gillar hösten, inte bara för att fyller år då (hehe), utan för att den är så fruktansvärt vacker. Jag älskar att gå på gatan och sparka omkring på alla fina löv som är i olika färger. Det får mig att tänka på mysgia Madicken, fråga mig inte varför?!
Som jag sa till Rasmus i fredags, om jag ska lyssna på nordman så är det på hösten, det går liksom inte på sommaren. Och jag har svårt att lyssna på Markoolio på vintern, han är ju liksom sommar. Håller ni inte med?
Sen har det kommit mig till tanken till varför jag flyttade tillbaka hit, tillbaka till boden. Visst, jag trivdes inte speciellt bra i sundsvall, men gångerna vi åkte upp kändes det verkligen som himmelriket när man kom hit. Men varför gör det inte det nu? Det var ju detta jag ville, eller hur? Jag borde vara lyckligast i världen över min pojkvän, min älskade hund, min familj och mina vänner... men det fattas något.
Jag vet inte, kanske är det jag som krånglar till det, vad vet jag. Men det känns inte samma som då, när vi bodde nere i Sundsvall. Förut hade jag någonting att längta efter, vad har jag och längta efter nu?
Jag bör nog börja skolan och skaffa lite mer vänner, för det känns som att hälften av dom glömt bort att jag faktiskt bor här nu, eller har jag fel?
Kram Nina
Precis tagit sista promenaden med Diezel, som just nu ligger nedanför mina fötter och tuggar på sitt älskade ben medans den andra grabben sitter på ena ändan av soffan och spelar tv-spel.
Och apropå soffa så fick vi den betydligt snabbare än vad vi hade räknat med, riktigt skönt. Och fin är den, vi är riktigt nöjda.
Imorgon är jag ledig och på tisdag med, känns riktigt skönt med långhelg. I helgen var vi i stugan och påta på med mamma och pappa, det blir så fint där nu. Är så skönt att vara där för man är som ute hela dagen, som igår.. var ute hela dagen och halv sju tittade vi på klockan och insåg att det var dags för middag. Men fyyy så kallt det blåste igår alltså, var nästan så man ville ta på sig skoterskorna och skoterjackan. Men jag gillar hösten, inte bara för att fyller år då (hehe), utan för att den är så fruktansvärt vacker. Jag älskar att gå på gatan och sparka omkring på alla fina löv som är i olika färger. Det får mig att tänka på mysgia Madicken, fråga mig inte varför?!
Som jag sa till Rasmus i fredags, om jag ska lyssna på nordman så är det på hösten, det går liksom inte på sommaren. Och jag har svårt att lyssna på Markoolio på vintern, han är ju liksom sommar. Håller ni inte med?
Sen har det kommit mig till tanken till varför jag flyttade tillbaka hit, tillbaka till boden. Visst, jag trivdes inte speciellt bra i sundsvall, men gångerna vi åkte upp kändes det verkligen som himmelriket när man kom hit. Men varför gör det inte det nu? Det var ju detta jag ville, eller hur? Jag borde vara lyckligast i världen över min pojkvän, min älskade hund, min familj och mina vänner... men det fattas något.
Jag vet inte, kanske är det jag som krånglar till det, vad vet jag. Men det känns inte samma som då, när vi bodde nere i Sundsvall. Förut hade jag någonting att längta efter, vad har jag och längta efter nu?
Jag bör nog börja skolan och skaffa lite mer vänner, för det känns som att hälften av dom glömt bort att jag faktiskt bor här nu, eller har jag fel?
Kram Nina
Kommentarer
Trackback
