en dag i december

Ja, idag är de den 4.e december och det betyder att vi närmar oss julafton med stora steg. Tycker att november bara flög förbi. Kanske berodde det på operationen osv? Äh, jag vet inte.. julen är iaf här nu och jag tycker det är jättemysigt.

Idag har jag varit ledig och det har varit jätteskönt.
Jobbade hela helgen och tisdag och onsdag denna vecka, men nu är jag ledig i några dagar. Närmare en vecka faktiskt. Då ska jag passa på att handla julklappar och annat som måste förberedas. Har alltid blivit så stressigt alla andra år. Men nu har jag ju faktiskt tid till sånt och då är de bara att ta tag i det också.

Idag har jag hunnit förbi Anna och ätit lunch, mycket trevligt. Åkte förbi stan också och hämtade upp Sandra. Slösade lite pengar på en parfym, men de tycker jag att jag är värd. Haha, eller nå. Körde också Birgitta på stan en sväng och sen nu ikväll har jag varit förbi Nicklas och fikat lite och fått i mig en kopp kaffe, kanske blev det två?

Och nu sitter jag och tittar ut över mitt rum. Som för en vecka sen möblerades om och städades så fint. Som nu ser lika förjävligt ut som innan. Ska byta sängkläder och städa fint imorgon tänkte jag, ingen idé att börja nu.

Och snart kommer Elin hem och det ska bli så fruktansvärt kul att få träffa henne efter alla dessa månader hon har spenderat i Paris. Vi kommer ju ha massor att prata om.. Tråkigt nog åker hon igen efter nyår, men man får passa på att träffa henne nu så man hinner se människan, höra hur hon klarat sig där nere, och allt hon hunnit uppleva.

Äh, jag har faktiskt inte så mycket att skriva.. känner mig som en jätte ointressant människa när jag bloggar. Skriver bara en massa strunt. Men det är väl för lite tidsfördriv jag skriver och inget annat.

Mycket som snurrar runt i skallen nu, både de ena och de andra.
Och jag vet inte riktigt vars jag ska sätta allting.. det är faktiskt både bra och dåliga saker...



Jag tycker bara det är så energikrävande alltihopa. Saker och ting ska inte behöva vara såhär. För även fast jag vet att vi inte kan umgås som vi gjorde förr, betyder det inte att jag vill vara någons ovän. Jag vill bara sluta fred och få dig att inse att ska man vara vänner kan man inte hålla på såhär. För jag har insett det. Jag vill bara att du också ska förstå det. Och då måste båda engagera sig i det. Inte bara en.
För just nu är det som att bara det är jag som går runt och funderar och irriterar mig på att det är som det är just nu..
Jag hoppas du tycker detsamma och att vi en dag hittar tillbaka.
Men man vet aldrig.. kanske är det såhär det ska vara.


Det är slut på ord nu.

Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0